Jag sitter på marken,

låter kylan krypa längst mina ben.

På tv sa de att det skulle vara vår nu,

trots de sliter kylan i mig var minut.

Vi jobbar om miljön i skolan,

det är något farligt med tungametaller.

Det är något farligt med att krossa ett hjärta, säger jag.

För jag har en vän,

som bor i storstaden.

Hon äter semlor till frukost,

och kollar på kärleksfilm hela dagen.

Det är tredje gången hon får sitt hjärta krossat,

och det är sjunde gången jag ser henne gråta.

Men vad gör de när kvicksilver fyller jordens alla hörn,

och vad gör de när de är lätta hål i ozonlagret.

Nej vad är ett brustet hjärta,

i mängden av alla miljöproblem.