Och smärtan kommer i förväg.

Om min pappa inte ringer.

Är det okej att gråta då.

Gör jag rätt i att plåga mig själv.

Med en eländig cigg. 

Min egna födelsedag.

Han borde ringa right.

Jag ska försöka.

Att inte gråta nu.

Men rösterna plågar mig inifrån.

Så ge mig en cigg,

låt mig släcka min törst.

Och ge mig en hand.

Så jag kommer upp igen.

Ge mig ett samtal,

och sakna mig ibland.

Så lovar jag att inte gråta på min födelsedag.

Jag saknar honom så,

önskar han vore här.

4 mil från mitt verkliga hem.

Jag skulle kunna ta tåget till honom.

Jag skulle kunna ringa om jag ville.

Men jag är rädd.

Röken åker genom mina söndriga lungor.

Han kanske inte vill träffa mig.

Det kanske va därför han gjorde som han gjorde.

Men snälla pappa.

Ring på min födelsedag.

Så ge mig en cigg,

låt mig släcka min törst.

Och ge mig en hand.

Så jag kommer upp igen.

Ge mig ett samtal,

och sakna mig ibland.

Så lovar jag att inte gråta på min födelsedag.

Det finns inte ord för att beskriva. 

Det finns inga känslor som räcker till.

Det finns inga samlade tankar som hjälper.

Det finns bara en enda sag att säga.

Jag gjorde bort mig ikväll.

Riktigt mycket.

OCh ingen, ingen är kapabel att förstå.

Hur fittig jag känner mig.

För när orden tar form,

och känslorna förklarar.

Och bildar en mening i huvet,

vet jag bara.

Att jag gjorde bort mig ikväll.

Riktigt jävla mycket. 

När jag drömmer om dig.

Ser jag lyckan förskjutas in i mig.

Och när jag vaknar.

Sprängs den. 

Solsken smyger sig in, genom fönstret.Gårdagen hänger kvar lite extra i luften.Te lukten fyller mig, på alla vis.Jag drar mig kvar extra i sängen.Men snart tröttnar jag.Jag låter täcket glida av mina nakna ben.Och kylan börjar smeka dom. Jag älskar var dag med det.Att kunna välja själv, när dagen ska fångas.Och på vilket sätt.Det är lite små fantastiskt det här.Jo, det är de.

Det är mörkt ute.

Så otroligt mörkt ute.

Och ikväll är en dålig kväll.

En väldigt dålig kväll,

för att vara ensam.

Alla har någon.

Att dela en mörk kväll.

Men inte jag.

Inte alls jag.

Jag gömmer mig under täcket.

I den slitna mörkbruna soffan.

Och jag är själv hemma.

Med bara ensamheten som smeker mig.

Den vill inte låta mig gå.

Jag tror den gillar mig.

Gillar att vara ensam.

Och nu ska jag ramla.

In i drömmarnas värld.

Och imorgon.

Ska jag umgås med ensamheten igen.

Bara jag och ensamheten.

oh, jag har köpt nya kläder.

Tjejerna tog med mig ut.

Dom tog mig till ett café,

som vi brukade gå till.

Men det brydde sig ingen om. 

Och jag beställde mitt vanliga jordgubbste.

Lena berättade om helgen.

Hon hade varit stenpackad.

Det var de orden hon använde, stenpackad.

Någon kille vid namn Erik,

hade bjudit henne på Whiskey.

Erik va ditt mellan-namn. 

Fast det tänkte ju såklart ingen annan på.

Tjejerna skrattade, och åt av sina chokladkakor.

Jag beställde ingen.

Det påminnde för mycket om dig.

Saknar du mig fortfarande.

Tänker du på mig ibland. 

Har du klippt av dig håret.

Som alla säger.

Är det en tillräckligt stor förändring, för dig?

Matilda försöker dra med mig på fest.

Hon tycker jag behöver det, säger hon.

Jag tror hon börjar tappa tålamodet med mig.

Dom tycker nog alla, att det är dags att släppa dig älskling.

Saknar du mig fortfarande.

Tänker du på mig ibland. 

Har du klippt av dig håret.

Som alla säger.

Är det en tillräckligt stor förändring, för dig?

Är det här en tillräckligt stor förändring, för dig? 

jag drunknar i mitt täcke. 

Ber henne hjälpa mig upp. 

Men hon kollar bort.

och svarar.

- Jag har hjälpt dig så många gånger förr.

Så det här var slutet.

jag antar jag ska försvinna nu.

drunkna i min säng.

försvinna bort en stund. 

en sista cigarett innan jag försvinner.

Pall mall, långa.

Så jag får en chans att njuta.

Bara en sista gång.

Sen ska jag spy upp allt.

Försvinna under mitt täcke igen.

Och fortsätta med min drunkning. 

Fortsätta med min påbörjade drunkning.

Och jag såg lyckan i deras ögon.

Speglas i varje bild.

Säg mig.

Är det så det är.
Att vara förälskad?