Dom pratade om tomhet i kyrkan,

om hur mycket bättre det känns.

När man kan dela den med någon.

Och jag insåg,

hur länge jag stannat isolerad.

Inne på mitt färgglada rum.

Så om fem dagar försvinner jag,

åker min egna väg.

för jag vill inte,

inte längre vara kvar här.

Jag grät mig tills sömns igår,

det kändes totalt värdelöst det också.

Så om jag återgår till den här tomheten.

Så  tror jag vi alla har den inom oss.

Det är alltid något som saknas.

Och just nu,

saknas allt som har en mening.