När jag va liten dansade jag på en lina.

Jag hade rosa balett skor och en stor vit kjol.

Jag kände mig vacker när mina blonda lockar

dansade på mina axlar.

Och pappa sa alltid,

ja pappa sa alltid att jag va vacker.

Och när pappa sa nåt va det alltid sant.

Det vet jag, för han sa att han älskade mamma.

Och mamma sa alltid att jag dansade finast i världen.

Så vad säger ni nu,

när ni ser mig från ett varsitt fönster.

Dansande i en svart kjol med rakat huvud.

Kan ni fortfarande säga att jag är vacker.

Eller har mitt utseende skapat obalans?

Jag njöt av att låta handen greppa runt min halsduk idag.

Regnet ramlade trippande ner från himmlen.

Jag virade halsduken runt min hals, 

och poserade snabbt framför spegeln.

Röda läppar och ett silverskärp i midjan.

Idag, just idag ska jag vara vacker. 

Kanske det piper till i min mobil,

kanske du förmedlar ett sms efter det här.

En vacker liten text om hur vacker någon är.

Ett litet underverk för dagen.

Låt mig bara säga att jag saknar dina läppar mot min hals. 

Det är illamående fjärilar som flyger runt.

Dom faller och ramlar mot marken.

Deras vingar har gråa sprickor i sig,

och deras färger börjar blekas bort.

Kanske om jag sprejar med färg,

fyller i deras vingar med vackra färger.

Skulle dom flyga bättre då?

Inte halka runt i gräset,

utan faktiskt fälla ut sina vingar?

Får jag be dig göra det med mig? 

Skulle vi göra vårt målande till en dejt.

Vi skulle kunna sitta och småskratta åt normala saker.

Sådär som dejterna på tv, du vet.

Vi skulle kunna flina åt dom vackra fjärilarna.

Och innan du går hem skulle du kunna få kyssa mig.

Skulle du kunna göra det här för mig.

Skulle du vilja kyssa mig om jag bad dig om de,

för det är just de jag gör just nu.

Du har fixat det bra för dig, säger dom.

Fått fräknar av solen och en gyllenbrunare färg.

Ibland ringer jag och lägger på,

lyssnar på din röst letande efter en annan.

Så jag stannar två kilometer från dig.

Bor i mitt röda lilla torp och äter nudlar till lunch.

Pausar från livet med en kärleksfilm då och då.

Och idag köpte jag blommor att pryda bordet med.

Det är vackert att leva ensam, säger dom.

Jag är fullt upptagen med att grilla kyckling till lunch.

Kanske är det dags att färga håret igen.

Men jag väntar,

jag väntar igen.

Det blir en bättre tid, det kan jag lova.

Tar en tur ut med min segelbåt

glider runt på grunt vatten.

Tar mig till en öde ö

där sitter jag med ett spett och grillar korv.

Låter solen springa iväg

och stjärnorna blir mina kompasser.

Det är sista dagen på sommarlovet

och jag ska ut och grilla korv.

Glida hem i min segelbåt,

och njuta av vindens händer på min kropp.

Hon hade blåa ögon och en svart lång klänning,

såg ut att väga över femtio.

En främling som en annan,

vi tar samma buss var dag.

Så kommer det en skur,

tvättar rent alla gator.

Och bussen tar samma tur igen,

vi sitter där en främling och jag.

Nittiotvå dagar och vi ses igen,

en dag som en annan nu är vi här igen.

Du tar fram din Loka och dricker en klunk,

och jag frågar om jag får smaka ditt liv.

Låt mig väga femtio kg, blåögd och dricka loka.

Låt mig få smaka en del av ditt liv.

Jag känner inte för att andas idag. Jag är inte sugen på att vara kär längre.Och jag litar inte på att de ordnar sig. Men trots allt, vore de en perfekt dag för regn. Det är en alldeles fantastisk dag för regn.För jag vill låta tårarna rinna ikapp med regnet, Jag vill ha hjärtat i halsgropen och känna att jag lever. Jag vill ha tårar på min kind och en varm kopp te i min hand. Jag vill ha allt de jag inte har idag.

Så jag ber dig, stanna upp en stund.

Fundera över vad du faktiskt gör här.

Du ler osäkert, vi vet båda att du är här för min skull.

Varför skulle du annars dyka upp på mitt bröllop.

Som ett vitt drag i ditt ansikte,

sveper min klänning runt mina vader.

Höga klacka som får mig att undra,

om jag gjort fel för en stund.

En hand dyker upp runt min höft,

jag ser besvikelsen i dina ögon.

Och ändå hade du modet att dyka upp.

Ögonen möter min  blivande man,

för en stund ångrar jag att han fick min hand.

Du vänder dig om och går,

och jag sjunger en sista gång.

Det är för sent nu,

det är för sent för oss.